När jag först började använda mig av Facebook, vilket jag erinrar mig var runt 2008 – 09, såg jag det som ett utmärkt sätt att hålla kvar kontakten med gamla vänner men även en plattform för nya bekantskaper. Vidare fick man en inblick i andra personers vardag, även om den i ett fåtal fall var konstlad. Konstruerad lycka eller ej så var det likväl underhållande och ett så gott sätt som något att fördriva tiden på.
I takt med att facebook mognade fick jag känslan av att så även var fallet med användarbasen. Det vill säga att användarna blev allt mer medvetna om hur man skulle använda Facebook , det blev i allt större grad ett forum för att bygga sitt personliga varumärke. Således försvann i mångt och mycket den underhållande faktorn, känslomässigt och ideologiskt platta inlägg tilltalar mig inte.
Att det aldrig kan bli en plats för heta debatter och starka åsikter är en av nackdelarna med personliga sidor. Kvar får man istället egocentriker och känslomässigt labila människor som dag efter dag uppdaterar sin status med urholkade meningar och platityder som verkar för underhållet av deras personliga varumärke.
- Väl mött.
